Av en märklig slump ramlar två besök in från mitt kära gamla Norrbotten under samma vecka. Först Pojken tidigare i veckan och nu min käre Flirt. Där sitter vi då, jag för dagen i en svart klockad linneklänning från KUS och helt strumpfria ben, i eftermiddagssolen på Medborgarplatsen, med vin och öl och planer på mat och en hel del att prata om.
I kärlek var vi en gång, en viss sorts kärlek, kanske ska man inte vara så noga med etiketter och namn på vad som är och var men jag tycker fortfarande mycket om denne man, även om det som var var något helt annat än det som nu är. Å andra sidan är det som är vackert och gott på många nya sätt.
Några roliga dygn får vi tillsammans, bland annat övertygar jag honom om det nödvändiga i att köpa en jacka för tusen spänn innan jag kramar om honom där vid flygbussarna på Cityterminalen. (Rysligt snygg, framhäver norra europas vackraste pempa!)
Märkligt nog pratar vi mer med varandra om det där som är skört och om sånt som gör oss människor försiktiga och förälskade och rädda och berörda på andra sätt nu, än då. Man kan undra hur det kommer sig...?
Och ja, i det parti Tantrix vi hinner spela vinner han. Matchen är hård, men jag fick vackert inse mig slagen.
Jaja.
Det gör inget.
Nästa gång, då...!
.
