Solfrossa.

Det är ca 24 grader på min balkong nu, dammen porlar stilla och barnskocken nere på gården har glesnat ut betänkligt. Solen har gått ner bakom hustaket mitt emot och svalkan är skön, efter eftermiddagens gassande.

Märkligt nog - och det här förvånar mig lika mycket varje gång det händer - fryser jag.

Det är som att jag blixtsnabbt vänjer mig vid övertrettiogass, jag dricker massor och njuter av värmen, av solen och när den försvinner och lämnar mer normala tempraturer efter sig fryser jag.

Jag har burit ut datorn och sitter här och dricker te.

Trött är jag, efter ett nattskift där jag fick jobba ordentligt för den där usla lönen vi har, och mindre smart var min planering i det att jag bokat tvättstuga till tio.

Men tvättkris rådde, då tvättar man, även om ögonen står i kors.
Det är kul att ha något att kränga på kroppen.

Men nu orkar jag inte mer.
Nu, när svalorna jagar mellan husen, gör jag kväll.

Där flyger korpen uppåner...

Under en period i mitt liv levde jag i en liten by mellan Jokkmokk och Vuollerim, och där förekom uttrycket "Där flyger korpen uppåner" rätt ofta, då ofta om byn Porjus, med innebörden att Där är saker inte som de är annorstädes, där händer konstigheter.

Igår var jag hemma hos Celegorm och Alcarinquë. Det är ett typiskt "Korpenflygeruppåner"-ställe.

Där bor Smirre och Josefin.
Smirre är inte en vanlig katt.
Smirre är en katt som är större än många hundar.
Smirre är en katt som inte rymms på en ordinär köksstol utan som föredrar fåtöljer eller golv.
Smirres svans är ungefär lika stor som hela hela min katt.



Smirres bästa kompis Josefin är ungefär jämnstor med min kattfröken, och är den av de två som tydligen för befälet (?!) och just idag var hon inte alls lika samarbetsvillig modell. Jag har nu en ny kamera, jag är lite långsam i vändningarna och gillar därför modeller som slött ligger still. (Är det en tillfällighet att jag är bra på blommor, stenar och pinnar?)


I detta hem finns ett kylskåp fullt av märkliga saker. Fermenterade räkor. (Jag vet inte riktigt vad det är för något, men det luktar inte hallon!) och korv på burk. Hur kan något som kallas korv ligga i en burk? (Nej, det är alltså inte små korvar i spad i burk, à la Bullens, utan ... ja...? Currypasta - röd, thailändsk - i halvkilosförpackning och fler sorters chutney än jag visste fanns.
Celegorm visade mig, en gång för länge sedan, vad okra är för något, och bjöd mig också på köttgryta innehållandes just okra. Jag gillar kylskåp med konstiga saker i, och jag gillar när människor bjuder mig på konstig mat, och visar hur man gör den där konstiga maten. Sånt är bra!!

Idag är jag alltså hemma hos Alcarinquë och Celegorm för att baka paj. Sju tusen bitar kanelpaj. Jag hade ingen aning om att det fanns något som hette kanelpaj, men varje gång jag kommer hem till Alcarinquë och Celegorm lär jag mig nya saker. Nu vet jag att det finns, och jag vet hur ljuvlig fyllningen till denna paj är och jag vet hur fantastiskt det doftar när man gräddar denna paj och jag vet att jag nästan är beredd att ta till vapen för att råka ha sönder en paj för att man ska råka behöva provsmaka den...

Jag vet också att jag inte är det minsta avundsjuk på den 14m2 stora balkong som finns hemma hos Celegorm och Alcarinquë, där man inte alls sitter och dricker te och har det rysligt gott i solskenet. Nejnej.
Där pratade vi om studier, framtida kurser och brist eller upplevd brist eller icke upplevd brist av specifika kurser . Det finns ämnen som jag inte alls visste fanns och som jag absolut inte förstår att man behöver läsa. Jag blir nästan nervös av att konfronteras med för mycket fysik på en gång, men i tunna skivor är det intressant. När jag, nu, mindre än ett dygn senare, inte kan erinra mig vad ett ämne ens heter så ... är det långt utanför min begreppsvärld...

Kort sagt.
Där, I Täby, flyger korpen uppochner.
Där, I Täby, finns är en bra plats för mig.
Där, I Täby, finns två av mina favoritmänniskor.


Här kan man läsa mer om korpar om man är nyfiken. Fascinerande djur, sannerligen.



.