Om telefonen ringer en lördagmorgon, tio över sju blir jag en smula irriterad.
Okej. Jag var vaken, men jag ville verkligen inte vara det.
(Skorven rumstrerar och har sig, och jag sover ofta illa om nätterna. Då sover jag ikapp på morgonen...)
Nu var det papsen som ringde.
Nej, han brukar inte ringa så dags, men nu tyckte han att han hade skäl.
Och okej, då. Jag medger. Det hade han.
Han hade nämligen gått ner och satt på bastun, satt på sig morgonrocken, och hittat min kvarglömda mp3-spelare i fickan på den.
Den efterlängtade, borttappade, eftersökta och förmodat i värsta fall tappade eller stulna mp3:spelaren.
JIPPI!!
måndag 14 april 2008
RSS