Nostalgi, sammansättning av grekiskans nostos (hem) och algos (sjuka). Hade ursprungligen betydelsen sjuklig hemlängtan det vill säga, man längtar tillbaka till sitt förflutna. Krigsveteraner från det Amerikanska inbördeskriget (1861-1865) som förmodligen led av vad vi idag skulle kalla posttraumatiskt stress-syndrom (PTSD) blev diagnostiserade att de led av Nostalgi. En betydelseglidning gjorde att uttrycket snart även betecknade längtan efter platsen för en oskuldsfull barndom. Immanuel Kant var den förste som hävdade att nostalgin är en längtan efter ett då snarare än ett där. Det är i denna moderna tidsinriktade betydelse ordet oftast används i dag. (Wikipedia)
Visst finns det Då jag saknar, längtar till. Självklart är det så.
Till exempel Det Här dået.
Jag är också medveten om att jag tangerar ämnet nu - för jag längtar inte bara efter ett "då" utan lika mycket efter en illusion, min önskan om vad som skulle ha varit men faktiskt, i ärlighetens namn, inte var.
För det som var, var inte så bra att det förtjänar längtan och nostalgi, även om det hade kunnat vara det.
Skulle jag få möjligheten - medelst hjälp av fiffig trollkarl! - att återuppleva det hela skulle jag nog säga: Tack, men nej tack.
Mycket var gott, men somligt var också mycket mycket ont.
