söndag 9 mars 2008

Affirmationer

Jag tjatar.
Jag pikar.

Det hjälper inte.
Det är förjävligt vilka ruttna vänner man har...

"Det är den absolut häftigaste händelsen i mitt liv" sa någon.

Men kanon, då byter vi!! Jag VILL inte!

Jag tycker det verkar skitläbbigt.


Men hur jag än förhandlar så nappar ingen.

...och jag går på föreläsningar om öppningsskeden, olika smärtlindringsformer, vikten av att tänka rätt och inte bli rädd.
Vaddå "Inte rädd"?!
Är folk inte riktigt kloka?!
Det är klart man är RÄDD!!

Man ska uppleva något som iofs resulterar i en aldrig så underbar liten varelse i ens famn, men vägen dit är det absolut mest smärtfyllda en människa kan genomlida.
Vaddå "inte rädd?!"

Men jag lyckas inte byta bort just den delen av det här projektet.
Jag stod ut med två månaders spyende.
Jag kommer hacka i mig att vara förvandlad till spärrballong.
Jag överlever halsbrännan.
Jag förstår inte varför ingen annan, som nu gillar sånt, kan få ta hand om själva framfödandet!?
En Win-Win-situation, var är problemet?

Men alla skakar på huvudet och ler åt mig, och sakta kommer insikten om att jag på något sätt måste igenom det där eländet.

Måste förändra mina tankar om det.

En sak är via musik.
Jag behöver låtar som utstrålar kraft, styrka och mod.
Jag behöver empowerment

Ett exempel är Arethas "Respect"


(För övrigt är ju det en sällsynt lämplig låt med tanke på gårdagens incident)


Men jag behöver fylla en CD, hjälp mig, kom med tips!